Här pågår utbildning för hållbar utveckling?

Är förskolebarnen på väg mot en hållbar framtid?

I år fyller FN 70 år. Förenta Nationernas beslutskvarnar mal långsamt men hanterar viktiga frågor som berör oss alla, inte minst förskolebarnen. FN:s generalförsamling antog denna höst 17 nya mål för hållbar utveckling med sikte på 2030.

De små barnen passerar nedanför mitt köksfönster i knallgula västar med förskolans telefonnummer på. De har plastpåsar och samlar något i dem. Ekollon kanske? Personalen har säkert någon pedagogisk tanke bakom denna aktivitet som roar barnen.

Det har i år gått 70 år sedan FN-stadgan trädde i kraft. Denna höst har medlemsländerna lyckats enas om 17 mål för hållbar utveckling. En framtidskompass som världens länder har kommit överens om och som angår alla länder. Beslutet togs i september under generalförsamlingens möte i New York.

Mål nummer 4 handlar om att alla på ett rättvist sätt ska få utbildning av kvalitet och om att främja livslångt lärande. Vidare, under fjärde målets punkt 7, står det att alla lärande människor fram till 2030 ska få kunskap och verktyg för att främja hållbar utveckling.

Förskolebarnen utanför mitt fönster är lärande människor och de kommer vara vuxna år 2030. Nu gäller det alltså att ge dem vad som behövs fram till mållinjen om 15 år. Vad innebär då det?

Skolverket har kriterier som innebär att skolor, även förskolor, kan ansöka om att få en utmärkelse som heter ”Skola för hållbar utveckling” om de uppfyller vissa krav.

Där står till exempel att ”barn, elever och pedagoger deltar gemensamt i arbetet med att formulera mål, planera, genomföra och utvärdera lärandet för hållbar utveckling.”

Jag funderar på om barnen utanför mitt fönster har varit med om att bestämma vart de ska bege sig under dagens utflykt? Har personal och barn diskuterat vad de ska göra under sin utflykt och varför? Vad kommer personalen att prata med barnen om när de går igenom påsarnas innehåll? Vad kommer barnen ha lärt sig? Kommer det att hjälpa dem att välja rätt väg i livet? Kommer det att hjälpa dem att som medborgare styra samhällsutvecklingen i den riktning som FN enats om är den mest hållbara?

Det står också att ”samverkan med det omgivande samhället förekommer kontinuerligt och omvärldsfrågor ingår som en naturlig del i det pedagogiska arbetet.” Barnen därute är onekligen på utflykt i det omgivande samhället. De tittar nyfiket på en stor trädgårdsmaskin som kommer och blåser undan nedfallna löv. Visst kan ekollonen bli utgångspunkt för många diskussioner om olika samhällsfrågor. Vem äger ekollonen? Vilka djur äter ekollon? Hur överlever de vintern? Varför finns det fåglar och ekorrar i skogen?

FN:s mål ska visa vägen mot en hållbar utveckling för världen, men vad är då det? Sedan 1987 finns det en förklaring av begreppet som ofta används. Den säger att en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Det betyder att förskolebarnen ska ha samma möjligheter som oss vuxna att leva ett gott liv när de är vuxna, och deras barn efter dem, och deras och så vidare, långt in i framtiden.

På Skolverkets hemsida räknar jag till 190 förskolor i hela landet som redan har fått utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling”. Det är ett exempel på att Sverige har goda förutsättningar att bidra till förverkligandet av de mål som FN:s medlemsländer har enats om.

Här kan man läsa mer om de nya målen. Det är hoppingivande att FNs alla länder har kunnat enas om detta.